Gymägare (bland annat) som precis tagit ett stadigt - och medvetet - kliv över 60-årsstrecket, något som känns konstigt men ändå inte. Det som står på födelseattesten är förstås riktigt men en siffra beskriver inte vem jag är. Trots mer knak i lederna och sämre syn så känner jag mig mer levande än någonsin, åldras är ju faktiskt just det - att leva. Det gäller att göra mer av det jag vill och mindre av det som anses tvunget, därför är jag äntligen här och jag kan dessutom spela allt från 53-65 utan problem. Tyvärr har jag inte gått några utbildningar i skådespeleri, som jag skulle velat - och fortfarande vill - utan jag får lita på min egen skicklighet och en smula tur (och nyfikenhet från er sida). Får jag bara chansen att visa vad jag går för, så ska jag göra det bästa av det och ge allt! Jag har nytta av att kunna improvisera och ta snabba beslut i min vardag. Det är tvunget när man både driver en sjumannafamilj och tre företag, det finns oftast inte utrymme för något annat än att fånga stunden och klara ut det som måste göras. Samma sak när jag sitter i kartläsarstolen i rally, då kan man inte såsa med beslutsfattandet :-) Pröva mig!